Jdt 12

a 2. Dan 1,8; Judit 10,5

Judit i Holofernes’ läger. Holofernes’ gästabud.

1 Därefter befallde han att man skulle föra henne in i det rum där hans silverkärl plägade sättas fram, och bjöd att mattor skulle bredas ut åt henne, för att hon skulle få äta av hans rätter och dricka av hans vin. 2 Men Judit sade: »Jag vill icke äta något härav för att icke därigenom komma på fall; man skall i stället förse mig av det som jag har tagit med mig.» 3 Då sade Holofernes till henne: »Men om det som du har med dig tager slut, varifrån skola vi då skaffa sådant slags mat att giva dig? Hos oss finnes ju ingen av ditt folk.» 4 Judit svarade honom: »Så sant du lever, min herre, din tjänarinna skall icke hinna att förtära vad hon har med sig, förrän Herren genom min hand har utfört det som han har beslutit.»

5 Holofernes’ tjänare förde henne därefter till hennes tält; och hon sov där till midnatt. Men mot morgonväkten stod hon upp 6 och sände bud till Holofernes och lät säga: »Må min herre bjuda att man låter din tjänarinna få gå ut för att förrätta sin bön.» 7 Och Holofernes gav sin livvakt befallning om att icke hindra henne därifrån. Så stannade hon i lägret tre dagar; och om nätterna gick hon ut i dalen vid Betylua och badade sig inom lägret i vattenkällan. 8 Och när hon hade stigit upp ur vattnet, bad hon till Herren, Israels Gud, att han så ville leda hennes väg, att hennes folk bleve upprättat. 9 Sedan vände hon renad tillbaka till sitt tält och stannade där, till dess hon mot aftonen intog sin föda.

10 På fjärde dagen gjorde Holofernes ett gästabud för sina närmaste tjänare allena, och han inbjöd icke någon av krigshövitsmännen att deltaga däri. 11 Och han sade till kvinnovaktaren Bagoas, som hade uppsikten över all hans egendom: »Gå åstad och övertala den hebreiska kvinnan, som är hos dig, att komma till oss och äta och dricka med oss. 12 Det vore ju en skam för oss, om vi skulle släppa en sådan kvinna ifrån oss utan att hava haft umgänge med henne. Ty om vi icke taga henne till oss, kommer hon att göra spe av oss.»

13 Då gick Bagoas ut ifrån Holofernes och trädde in till henne och sade: »Må min fagra tärna icke dröja att komma till min herre, för att bliva hedrad inför honom och för att göra sig glad genom att dricka vin med oss, och så i dag bliva såsom en bland assyriernas döttrar, vilka göra tjänst i Nebukadnessars palats.» 14 Judit svarade honom: »Vem är väl jag, att jag skulle säga nej till min herre? Allt som kan vara välbehagligt i hans ögon vill jag nu skyndsamt göra, och så länge jag lever, skall det vara min högsta glädje att göra därefter.»

15 Och hon stod upp och iförde sig sina högtidskläder och satte på sig alla sina kvinnliga prydnader. Och hennes tjänarinna gick före och bredde ut åt henne på marken, framför Holofernes, de mattor som hon hade fått av Bagoas för sitt dagliga bruk, till att ligga på, medan hon åt.

16 Och Judit kom in och intog sin plats. Då betogs Holofernes av häpnad över henne, och hans blod kom i svallning. Också hade han känt stor åtrå efter att pläga umgänge med henne och hade vaktat på ett tillfälle att förföra henne, allt ifrån den dag då han först fick se henne. 17 Och Holofernes sade till henne: »Drick nu och gör dig glad med oss.» 18 Judit svarade: »Så dricker jag då, herre, eftersom jag i dag har blivit hedrad mer än någonsin förr under hela mitt liv.» 19 Och hon tog det som hennes tjänarinna hade tillrett och åt och drack därav inför honom. 20 Och Holofernes gladde sig över henne och drack övermåttan mycket vin, mer än han någonsin förr hade druckit på en och samma dag i hela sitt liv.